Karlavägen 31 är en boksajt med det mest aktuella från Natur & Kultur.

banner
RSS

Historiekrönikan

Historien och de unga

Det är oundvikligt att varje krigsskildring måste innehålla ohyggligheter. Den kusligaste sidan i Peter Englunds fem delar av Stridens skönhet och sorg är 13. På den sidan står nämligen åldern angiven för alla huvudpersoner i hans bokverk. Nästan alla är 20 år, eller strax däröver. Historieförläggare Anders Bergman funderar över unga människor som format historien.

Ett skyltfönster mindre att drömma vid

Ii det nyskrivna efterordet till jubileumsutgåvan av Poltava skriver Peter Englund att hans dröm var att en dag få passera en bokhandel och se sitt eget verk stå i skyltfönstret. När beskedet att Studentbokhandeln i Uppsala ska avvecklas kom, undrar historieförläggare Anders Bergman om det kan betyda att incitamentet för blivande författare att fullborda sina verk också har dalat. 

Mer än bara fakta behövs

Det talas mycket om fakta just nu. Ordet har fått en renässans och verkar allmänt hållas allt högre. Det är en sorglig påminnelse om de tider av fake news och post truth, av tyckande och påstående, som vi hamnat i. Samtidigt kan man undra om det räcker att kunna rabbla fakta – är det ett mål eller ett medel?, undrar historieförläggare Anders Bergman. 

Historia – en övning i att tänka bort

Vi behöver inte gå mer än sådär 150–200 år tillbaka i tiden för att tvingas tänka bort praktiskt taget allt i vår vardag. För mig framstår det som totalt olika sorters tillvaro före och efter. Och då talar vi bara Sverige. Förstå då hur svårt det är att förstå – och jag menar då verkligen förstå – äldre tider. Historia är sannerligen en övning i att tänka bort, menar historieförläggare Anders Bergman.

Epoker eller kontinuitet?

Historieförläggare Anders Bergman sitter med fyra idéhistoriska verk som behandlar var sin epok i europeisk historia 1300–1850, och som alla påstår att just deras är den särskilt viktiga, helst placerad mellan två perioder av nedgång. Vem av författarna har mest rätt, vilken var ”THE epoch”? 

Varför gav vi ut Sapiens?

För en tid sedan fick jag frågan varför vi har givit ut en bok som Sapiens av Yuval Harari. Boken har visserligen hyllats världen över, men också mötts av viss kritik. Så varför gav Natur & Kultur ut boken Sapiens? Historieförläggare Anders Bergman förklarar utgivningsbeslutet.  

Även boken är ung

Boken är förbluffande ung – strax över 500 år. Ändå tänker vi genast på en bok när vi hör ordet litteratur. Hur gick det till när den tog över, finns det paralleller med dagens situation kring konsumtionsformer att begrunda? Natur & Kulturs historieförläggare Anders Bergman presenterar tolv historiska lärdomar om bokens framtid. 

En Peter Englund-serie tar slut, en ny tar vid

Peter Englunds första världskriget-serie om fem böcker tar slut den 11 november 2018 i samband med utgivningen av Stridens skönhet och sorg 1918. Nu börjar arbetet med att ge ut författarens digra backlist i reviderade utgåvor med nyskriva texter och kartor. Vilken ska bli näst på tur? Kom gärna med önskemål!, uppmanar historieförläggare Bergman. 

Vad ska vi kalla 1600-talet?

Det sena 1600-talet har fått många namn – stormaktstid, knektänkornas tid, en militärdiktatur och ett åldringsvälde (gerontokrati). Inga av namnen passar in på byn Hälsta. Här finns ingen nyrik adel, inga utarmade kvinnor som förlorat sina manliga familjemedlemmar i krigen, ingen enväldig furste som inkräktar på rättvisans gång, inga allvisa åldringar som bestämmer. Med anledning av nyutkomna historieboken Horet i Hälsta funderar historieförläggare Bergman över epokindelande tankemodeller.