Karlavägen 31 är en boksajt med det mest aktuella från Natur & Kultur.

banner
RSS

Historiekrönikan

Den bästa skandinaviska sakprosan sedan år 2000

Vad kommer vi att läsa för sakprosa i framtiden? Historieförläggare Bergmans gissning är att globalhistoria och makrohistoria bli allt mer betydelsefulla – verk där man i några korta, kärnfulla stycken får breda synteser till livs. Klimat, rörlighet, nätverk, sammanhang blir nyckelorden där. 

Tänk på detta när du presenterar dig nästa gång

Historieförläggare Anders Bergman begrunnar kommentarerna han får när han berättar vad han arbetar med, och menar att historia inte handlar om något man antingen vill eller inte vill pyssla med – det är snarare något vi alla förhåller oss till varje dag. Eller som han skriver: "Det förflutna tynger alla våra axlar."

Homo-inte-alltid-så-sapiens

”Vår art, Homo sapiens, den vetande människan, erövrade världen.” I hur många böcker har vi inte läst det? Men stämmer det? Det bästa med mitt jobb är utan tvekan att få lära av författarna, och nu efter möten med två bokaktuella sådana har jag fått omvärdera påståendet ovan.

Hur terrorn försvann

Är man historiskt intresserad kan man alltid finna lite tröst i att de olyckor som vår egen tid drabbas av ofta har motsvarigheter i det förflutna, och att världen inte gick under för dem. Som 1800-talets terrorister, som bemöttes med mildhet och inlemmande. Eftersom de flesta anhållna släpptes och inte fick uppmärksammade rättegångar försvann glamouren med martyrskap. 

Riksarkivet klarar Bergman-testet

Historieförläggare Anders Bergman frågar sig om en institution aldrig funnits och någon föreslog idag att den skulle grundas, skulle den kännas behövlig? Det otvedtydiga svaret på Bergman-testet vad gäller det 400 år gamla Riksarkivet är: ja, och kopplar svaret till den kommande boken Horet i Hälsta, som baserar sig på ett autentiskt rättsfall från 1685 om sex, mord och droger i Västmanland.

Vet du mer än dina förfäder?

Natur & Kulturs historieförläggare Anders Bergman funderar över om åsikter inte är ett modernt påfund - till skillnad från tidigare generationer där ärvda dogmer var vanligare än rappa åsikter. 

Vilken tid liknar mest vår egen?

Alla som recenserat Svante Nordins aktuella bok Hitlers München har frapperats av de skrämmande likheterna mellan vår tid och den tid som framfödde nazismen. Samma slutsats nås historieförläggaren Anders Bergman av i arbetet med Klas-Göran Karlssons kommande bok Det moderna trettioåriga kriget – Europa 1914–1945 som han nu arbetar med.

Facit av en DN-artikel

Ibland vore det skönt att ha fel. Som när man fått intrycket att universitetssystemet inte uppmuntrar forskare att skriva för en bredare publik för att nå ut med sin forskning. Många måste prioritera fackvetenskapliga artiklar på engelska som ingen utom forskarna själva läser, framför att skriva en bok för allmänheten. Det kan på sikt innebära en fara folkbildningen, och kanske i förlängningen även för demokratin. Natur & Kulturs historieförläggare hoppas att han har fel.

Gör ljudbok av Homeros!

Det har talats mycket om ljudböcker de senaste veckorna. Den historiskt intresserade roas förstås av en viss paradox i samtalet. Skönlitteraturen fram till 1700-talet komponerades för att framföras högt för andra eftersom läskunnigheten var låg, liksom tidvis också tillgången på pergament, papyrus och papper. Alla gamla böcker är alltså ”ljudböcker” från början.