Karlavägen 31 är en boksajt med det mest aktuella från Natur & Kultur.

Maja Lunde om att skriva om klimatförändringar

Maja Lundes roman Binas historia blev en världssensation när den kom häromåret. Hennes nya roman Blå är skriven på samma vis men handlar om en framtid där vattenbristen är ett faktum.

 

Varför bestämde du dig för att skriva en klimatkvartett?
– Medan jag arbetade med Binas historia, dök det upp en mängd andra historier i mitt huvud om människor som på ett eller annat sätt förhöll sig till klimatförändringar, eller levde nära naturen på ett sätt som påverkade dem. Så småningom förstod jag att berättelserna hörde ihop, som pusselbitar. Två av dem fann sina vägar in i romanen Blå, och flera av de andra kommer att vara med i bok tre och fyra. Även om romanerna kan läsas fristående, kommer den som läser alla att uppfatta sammanhangen. Alla romanerna utspelar sig både i dåtid, nutid och framtid, och det är en och samma värld, en och samma framtid. Medan Binas historia är förlagd till Kina 2098, där bristen på insekter är det främsta temat, utspelar sig Blå i Europa 2041, och här är vattenbristen den största utmaningen. Jag kan inte avslöja så mycket från den tredje romanen än, men jag kan berätta att en av personerna från Blå kommer att dyka upp igen i den, ungefär 20 år senare, närmare bestämt år 2065. Och den sista romanen i kvartetten ska enligt mina planer utspela sig några år efter Binas historia

 

Varför i romanform och inte som sakprosa?
– Det har aldrig varit aktuellt för mig att skriva sakprosa. Jag är ingen sakprosaförfattare. Fascinationen för att skriva ligger i att leva sig in i andras liv. Berättelserna börjar inte först och främst med idén om ett specifikt ämnesområde, utan som historier om människor. Det är människorna som driver skrivandet, karaktärerna, att komma dem inpå livet, lära känna dem, se vilka val de gör och inte gör, vilken situation de lever i, hur de förhåller sig till världen runt omkring dem. Inlevelser är det viktigaste för mig när jag skriver, jag måste vara i karaktärens huvud och kropp, frysa när hon fryser, gråta när hon gråter, förstå varje val hon gör.

 

"Jag har ingen lust att vara någon domedagsprofet. Jag skriver berättelser och är mer intresserad av att ställa frågor, än att ge svar." 

 

När väcktes ditt eget intresse för klimatet?
– Jag är uppvuxen med ett Nej till kärnvapen-plakat ovanför köksbordet. Vi har alltid pratat om klimatet, naturen, vad vi gör mot den och hur det påverkar oss där hemma. Och jag har alltid varit intresserad av naturen, även om jag växte upp mitt i Oslo och var ett stadsbarn, var jag ofta i skogen, jag åkte på cykeltur ut från stan, plockade blommor, gjorde herbarium, tecknade av växter… Och varje sommar var jag ute och seglade i veckor med min pappas segelbåt. Ja, naturen, och kanske särskilt havet, har alltid varit viktigt för mig.

– Jag har ingen lust att vara någon domedagsprofet. Jag skriver berättelser och är mer intresserad av att ställa frågor, än att ge svar. Men i research-arbetet till böckerna läser jag många tal och rapporter, och det är ofta ingen rolig läsning. Särskilt tråkigt är det att läsa om hur många andra arter på jorden som lider på grund av våra handlingar. Vi måste göra mer, och vi måste göra det snabbt, vi borde ha varit igång för länge sedan. Trots det tror jag på oss, på människodjuret, vi har visat tidigare att vi är mycket anpassningsbara och förmår göra stora förändringar på kort tid. Och jag tror vi vill, vi vill agera, vi vill bidra. Ett grönt skifte måste inte enbart vara svårt och krävande, det kan lika gärna innebära något positivt, något som vi kan vara stolta över.

 

Vad kan man själv göra för att minska sin klimatpåverkan? 
– Som individ kan man göra mycket. Det är viktigt att rösta på politiker som prioriterar detta. Som önskar ett grönt skifte, som ser nödvändigheten i det, och som också ser alla möjligheter. Som privatperson handlar det lika mycket om vad man kan göra mindre av, som vad man ska göra. Flytta lite mer sällan, ät mindre rött kött, det är två enkla saker som jag tror många av oss kan lyckas med. Vidare handlar det om och se på sin egen konsumtion. Behöver jag allt detta? Måste jag köpa något nytt, eller kan jag använda mig av det jag redan har? Att leva lite grönare kan vara något fint och kännas bra. Det tänker jag är viktigt att fokusera på. Att man kan bli stolt över att man är en del av en positiv förändring.

 

Vilken bok skulle du själv tipsa om för de som vill fördjupa sig i klimatfrågan?
– Jag läser mycket sakprosa, både av eget intresse och i samband med att jag gör research till mina böcker. De senaste åren har jag särskilt uppskattat The Sixth Extinction av Elizabeth Kolbert och Sapiens av Yuval Noah Harari. Båda rekommenderas varmt.  

Blå

En litterär sensation och internationell bästsäljare om vattenkatastrofen i världen.

Du kanske vill läsa...

Boktips på böcker om kvinnor, av kvinnor

Ingen är så bra på att beskriva kvinnor som kvinnor själva. I fem inspirerande böcker beskriver författare hur det är att vara kvinna utifrån sina egna förutsättningar.