Karlavägen 31 är en boksajt med det mest aktuella från Natur & Kultur.

banner

Skrivblockering

Ibland anar jag den bland mina författare. Även historiens stora författarna led tidvis av den. Jag talar om ångesten över att inte längre kunna skriva. Denna s.k. skrivblockering blandas lätt ihop med skrivkramp, som dock är något helt annat (en muskelkramp). Men dessa stora författare har också lämnat en uppsjö råd att ge om hur man motverkar den.

Bland äldre författare är råden ganska besynnerliga. 1700-talshumoristen Laurence Sterne föreslog att antingen 1) skriva full och rätta nykter, eller 2) skriva nykter och rätta full. Han förordar också att byta om till sina finaste finkläder när man krisar – för med de fina kläderna kommer också självförtroendet tillbaka, menar han, och då blir det lättare att fortsätta skriva. Hans samtida Voltaire tyckte däremot det var viktigt att skriva med nattmössan på, för man tänkte bättre om man var varm om huvudet.

Bland de yngre författarna, med lite mer jordnära råd, är Hemingway klokast. Bäst är att alltid sluta skrivsessionen när man är på topp, tyckte han. Krisade det var det viktigt att ägna sig åt annat en tid, för att sedan sätta sig ned och skriva en enda riktigt bra, ”sann” mening, för med den skulle resten nog följa. Han betonade också vikten av att bara skriva om sådant man verkligen känner till. Det är också mitt bästa råd mot skrivblockering. Catos krassa mantra ”rem tene, verba sequentur” (kan man sitt ämne kommer orden av sig självt) – där bör allt skrivande börja, liksom sluta.

Skriv en kommentar