Karlavägen 31 är en boksajt med det mest aktuella från Natur & Kultur.

Tänk på detta när du presenterar dig nästa gång

När jag berättar vad jag jobbar med brukar jag mötas av endera två kommentarer: 1) ”Å, jag älskar historia!”; 2) ”Nä, det där med historia är inget för mig...”

Jag är inte så förtjust i någondera kommentar. För mig handlar historia inte om något man antingen vill eller inte vill pyssla med – det är snarare något vi alla förhåller oss till varje dag. Så fort du presenterar dig gör du det utifrån ett kronologiskt perspektiv: jag är född då och där, bor sedan då här, studerade det här och har sedan dess jobbat med det där… Ja, du känner igen. Försök någon gång att ta bort denna kronologiska dimension när du presenterar dig – då blir det inte mycket kvar. Och liksom vi alla måste få presentera oss på det sättet för att göra oss begripliga för andra antar jag att kulturer, nationer, folk, känslor och idéer också måste få göra så – annars förstår vi inte vilka de är. Därför angår historia oss alla, hur mycket eller lite vi än intresserar oss för den.

Eller föreställ dig att du lever i ett samhälle där du är förbjuden att redogöra för eller ens försöka ta reda på denna kronologi – om du läst böcker som 1984 eller sett filmer som V för vendetta vet du vilka förfärliga tragedier det innebär, även om du inte varit någon ”historieälskare”. Inger Enkvist och Vicente Ribes-Iborra påpekar i den kommande boken Erövringen av Amerika att ”sedan det geografiska inte är exotiskt längre är det bara det kronologiska som återstår”. Av dem jag möter tycks grupp 1 vara sådana godmodiga turister i historieämnet, medan grupp 2 tycker de har det bekvämast där de är, att resa är inget för dem, inte ... Det är förstås inte enbart historien som formar oss, men bägge grupper bör begrunda hur det förflutna tynger alla våra axlar och, i Emily Dickinsons ord, ”gave us that precarious gait some call experience”.

Skriv en kommentar