Karlavägen 31 är en boksajt med det mest aktuella från Natur & Kultur.

banner

Även boken är ung

På den stundande bokmässan i Göteborg kommer det säkert talas en hel del om litteraturens senaste konsumtionsformer – e-boken och ljudboken. Hur påverkar de köp-, skriv- och läsmönster? Vad innebär de kommersiellt på sikt? Hur blir det med spridning, upphovsrätt och royalty?

Det är förstås inte första gången litteraturen står inför en ny fas (om det här nu är en sådan). Ekon från när litteraturen gick från främst muntlig form till främst skriftlig kan vi uppfatta i Platons bok Faidros – och rösterna är kritiska: nu kommer minnet förslappas, vi blir slavar under papyrusremsor …

Själva boken, som vi känner den, är förbluffande ung, när vi tänker på saken – strax över 500 år. Ändå tänker vi genast på en bok när vi hör ordet litteratur. Hur gick det till när den tog över, finns det paralleller med dagens situation att begrunda? Jag nöjer med mig att räkna upp några punkter, så får ni jämföra själva.

  1.       Uppfinningen utvecklades (av Gutenberg, som bekant) utanför och oberoende av den egentliga läsande världen. Alltså inte konsekvensen av ett behov eller av uppmuntran – tvärtom dök den bara upp på mässan i Frankfurt, resultatet av några tyska hantverkares idéer.
  2.       Samtiden tycks ha förstått att uppfinningen var av betydelse – den omtalas på många håll mycket tidigt.
  3.       Mottagandet var till största del positivt. Detta inkluderar de konservativa lärdomsgiganterna, som började drömma om ultimata editioner och sökte jobb som förläggare. Enda gruppen som uttryckte sitt ogillande var kopister och illuminatörer, alltså de som utformat de äldre handskrifterna, bokens föregångare.
  4.       Det fanns ingen statusskillnad mellan tryckt bok och handskrift. Den förra försökte efterlikna den senare, så det var svårt att se skillnad. Dessutom behövde tryckarna hjälp av illuminatörer och andra för att göra anfanger, så övergången var ”mjuk”.
  5.       Efter nyhetens behag kom en tillbakagång. Många tryckerier tvingades i konkurs under andra halvan av 1400-talet på grund av större utbud än efterfrågan.
  6.       Till en början var det långt ifrån säkert att den tryckta boken skulle segra. Först vid 1530-talet – nästan ett sekel efter Gutenberg – hade marknaden stabiliserats till bokens fördel, och först ytterligare några decennier senare slutade handskrifter efterfrågas.
  7.       Inledningsvis trycktes nästan bara marginella sorters alster – almanackor, nyhetsblad, sånger etc. ”Finare” litteratur fortsatte att skrivas för hand. När sådan prövades tog man sig an riktigt säkra kort – religiösa böcker och antika författare. Förläggarna var helt kommersiellt orienterade.
  8.       Nya genrer uppstod medan andra dog ut. Bland de nya märks romanen, som aldrig hade kunnat spridas på kostsamt pergament med handskrift. Även tidningen kan räknas hit. Vissa genrer av teologi och poesi försvann.
  9.       Marknaden var länge okontrollerad, bortom stat och skrå. Ingen upphovsrätt fanns, så många förlag levde på piratutgåvor.
  10.    De författare som hoppades på snabba cash blev besvikna; först efter 1500 kunde sådana som Erasmus leva på pennan. De flesta pengarna stannade hos förläggaren/tryckaren (som ofta var samma person).
  11.    En hel del nya yrkesgrupper uppstod, som tryckare, förläggare, pappersgrossister, agenter, bokhandlare. Nya handelsnätverk uppstod. Några grupper dog ut, som illuminatörer och kopister, men dessa personer omskolade sig ofta.
  12.    Boken upptäcktes vara ett utmärkt forskningsredskap eftersom alla exemplar var likadana och omfattade register, pagina, ordentlig bindning etc.

Det är samma sak nästan alltid när man grottar ned sig i historien: för den som tycker om att jämföra finns det mycket att göra. Ifall man kan dra nytta av rönen på något sätt är förstås en helt annan femma.

Detta är ett sammandrag av en längre artikel i Svenska Dagbladet.

Skriv en kommentar