Karlavägen 31 är en boksajt med det mest aktuella från Natur & Kultur.

banner

Vad ska vi kalla 1600-talet?

I dagarna utkommer boken Horet i Hälsta som handlar om ett autentiskt rättsfall från 1680-talets Västmanland: en kvinna åtalas för giftmordsförsök, vilket utlöser anklagelser hit och dit för hor.

Jag återvände till Nils Erik Villstrands fina bok Sveriges historia 1600–1721 för att försöka sätta in berättelsen i ett större sammanhang. Det sena 1600-talet har ju fått så många namn – stormaktstid är väl det mest kända, men det har också kallats knektänkornas tid, en militärdiktatur och ett åldringsvälde (gerontokrati).

Inga av namnen passar in på byn Hälsta. Här finns ingen nyrik adel, inga utarmade kvinnor som förlorat sina manliga familjemedlemmar i krigen, ingen enväldig furste som inkräktar på rättvisans gång, inga allvisa åldringar som bestämmer.

Jag frågade de båda författarna Karin Hassan Jansson och Jonas Lindström vad de själva tyckte. Vad de med säkerhet kunde fastslå var att deras historia med nödvändighet inplacerades efter hovrätternas bildande och före upplysningen. Det är alltså lättare att säga vad 1680-talets Hälsta inte är än vad det är.

Vad kan man dra för slutsats av detta? Kanske att epokindelningar är praktiska och pedagogiska tankemodeller, men att verklighetens enskilda fall nästan alltid tvingar dem på reträtt. Vad kommer man att kalla vår tid om några hundra år, och hur väl kommer den benämningen stämma överens med ditt liv just nu? Vem vet, kanske något pågår i detta nu som vi knappt vet något om men som kommer att bli av avgörande betydelse för framtidens syn på oss.

Skriv en kommentar