Karlavägen 31 är en boksajt med det mest aktuella från Natur & Kultur.

banner

Vilken tid liknar mest vår egen?

Alla som recenserat Svante Nordins aktuella bok Hitlers München har frapperats av de skrämmande likheterna mellan vår tid och den tid som framfödde nazismen. Samma slutsats når man ofrånkomligen av Klas-Göran Karlssons kommande bok Det moderna trettioåriga kriget – Europa 1914–1945 som jag just nu arbetar med.

Men så gick jag tillbaka till Det stolta tornet – Europa och världen 1890–1914 av Barbara Tuchman, en av mina favoritböcker av en av mina favorithistoriker. Jag ville veta: liknande inte också den tiden vår? Låt mig summera fem huvuddrag som hon urskiljer:

  1.       En uråldrig grupp makthavare trädde tillbaka.
  2.       En rättsskandal fick hela kontinenten att skälva.
  3.       En liten grupp radikala ideologer spred skräck i storstäderna med otaliga terrordåd.
  4.       En hastigt växande politisk grupp sökte acceptans och inflytande.
  5.       En alltmer vapenskramlande attityd, mestadels byggd på självhävdelsebehov.

Tuchman talar, i tur och ordning, om bördsaristokratin, Dreyfus, anarkister, socialistiska partier respektive kaiserns Tyskland. Pröva att byta ut dem mot till exempel gubbväldet, metoo, islamister, nationalistiska partier respektive Trumps USA. (Inga likheter mellan dessa fenomen i övrigt.)

Som man säger: I rest my case.

Men. Det utkommer flera böcker utomlands nu om kalla kriget, och där hävdas att det är den tiden som mest liknar vår egen. För inte så länge sedan sades Romarrikets nedgång och fall vara boken med stort B man skulle läsa för att förstå samtiden. Ja, liknar alla tider varandra?

Skriv en kommentar